ejmo

Jag börjar nog inse att jag börjar bli vuxen och att jag slutar skolan snart. Fan jag är livrädd! Skolan är en sån trygghet där har man sin plats och man vet vad man ska göra. Men efter gymnasiet vet man ju ingenting. Jag har ingen aning om hur nästa höst kommer att se ut. Första prio är att försöka komma in på en dans folkhögskola. Men jag vet inte om jag har det som krävs, det får visa sig helt enkelt. Annars hade jag tänkt jobba ihop pengar för att sedan åka till Thailand i en månad och resa runt. Det vill jag verkligen göra!
Sen är det ju så att man inte vet vilka man har kvar efter gymnasiet. Många flyttar och skaffar sig ett nytt liv. Andra blir kvar och jag vill nog inte bli kvar här. Alla har sina drömmar om att lyckas och få ett lyckligt liv. Jag vill inte bli kvar här och jobba på Boliden som städare hela livet ut. Jag vill göra nåt kul med livet något som jag trivs med. Det gäller bara att hitta vägen dit. Kanske tänker jag alldeles för mycket på det här eller så är det normalt. Skulle tro att alla tänker på det, vissa kanske mer än andra. Men jag tycker att framtiden är både spännande och otroligt skrämmande!